Innehåll eller urvattnat skit?

Läste precis en artikel om content marketing, dvs. om hur kommersiella eller andra aktörer som vill få gehör för sina budskap skapar innehåll på sociala medier och webbsidor.

Artikeln handlade om hur innehållsmarknadsförare börjar få slut på saker att säga. Min reaktion var ”Äntligen är det någon som säger DET!”. Hos mig har det funnits som en inte fullt artikulerad tanke. En känslotanke, kan man säga.

Tanken har bland annat kommit av att:

  • På LinkedIn finns det inte en chans att jag skulle orka läsa särskilt mycket i flödet. Jag är helt enkelt så jävla mätt på innehåll! Tjusningen med det forumet är att man kan komma i kontakt med folk där, inte innehållet i  första hand. Twitter använder jag inte ens, var där en gång, och tappade tålamodet direkt.
  • Jag prenumererar på IDG:s nyhetsbrev, och läste där redan nångång i höstas att en rundfrågning bland företag visade att de inte upplever content marketing så effektfullt som det enligt evangelisterna ska vara. Inte konstigt. Människor orkar inte med.
  • Upprepningar, upprepningar, upprepningar. Slut på saker att säga, alltså.

Varför blir innehållet urvattnat då?

Artikelförfattaren tar bland annat upp en regel som varit som en självklar sanning för innehållsmarknadsförare, nämligen att innehåll ska produceras enligt ett schema. Ett välutvecklat schema för innehållsproduktion innehåller uppgifter om övergripande tema, samt var och när ett inlägg ska publiceras. Mycket praktiskt, har sett sådana scheman hos kunder och de tilltalar vem som helst som kallar sig vän av ordning.

(Själv har jag ett ganska löst schema som inte behöver skrivas ner, jag försöker skriva på LinkedIn en gång i veckan, och här på bloggen, ja, det varierar, men 1-2 gånger per vecka.)

När det begav sig, var innehållsmarknadsföring the shit. Men det var några år sedan. Nu drunknar vi i innehåll. Schemaläggningen gör att vi kvantifierar innehållet – något SKA ut vid vissa förutbestämda tidpunkter – och det leder oundvikligen till att kvaliten blir vad den blir. På företagen därute sitter det content marketers och försöker vrida ur sig innehåll, så att företaget fullgjort sin contentplikt på Twitter, Facebook och Instagram.

Så i artikeln föreslås det att tagga ner när det gäller denna stenhårda, kompromisslösa schemaläggning, och istället variera rytmen och prioritera hög standard.

Det innebär inte att man inte får ha ett schema, men ett något lösare sådant, som fokuserar på innehållets innehåll, så att säga.

Med all den erfarenhet jag har av att skriva hävdar även jag bestämt att det behövs nåtslags disciplin för att få saker gjorda. Vi får inte falla i ”jag skriver bara när jag får en idé”-fällan, för det dödar kreativiteten. Vi måste hålla oss i rörelse.

Men kreativitet och tvång på fel sätt blir inte bra.

Jag jobbar hela tiden med att analysera och försöka lista ut vad folk tycker om att läsa. Jag tycker det är askul, rent ut sagt, men jag vägrar kompromissa med att det jag skriver ska vara intressant för mig själv också. När de där båda hittar varandra, dvs. när jag skrivit något jag själv gillar och även andra gillar det, är det den bästa känslan man kan tänka sig.

Men det är inte lätt. Innehållsskapande är inte lätt. Vad tyckte du om det här inlägget? Innehåll eller uvattnat skit?

Artikeln jag läste hittar du här

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *