TV-spelet ökade min självkännedom

Är du explosiv eller en sådan som harvar på?

Blev för första gången medveten om de här skillnaderna i personligheter när jag och min man köpte ett TV-spel för träning.

Det fanns alla möjliga utmaningar i spelet, och med tiden märkte jag att min man slog mig varje gång när det krävdes djup fokusering och koncentration under en längre tid.

Medan jag glänste i – backhoppning! Av någon anledning kunde jag tajma mitt avstamp exakt i rättan tid, varje gång. Det stod klart att jag var duktigare när det gällde korta, dynamiska prestationer.

Hur i hela fridens namn kan en sådan som jag jobba som skribent? Skribenter måste väl koncentrera sig jättemycket och långa tider?

Jag undrade också. Men i skenet av vad jag gjorde tidigare blir det lättare att förstå.

Jag jobbade som doktorand och skrev på en doktorsavhandling. Ett drömjobb för en vetgirig person som dessutom älskar att skriva. En utbildning som är få förunnad.

Varför kändes det inte som jag levde min dröm då?

Jag var uttråkad, rastlös och frustrerad.

Det är först under senare tid som jag börjat förstå varför jag inte trivdes med avhandlingsskrivandet, trots att jag tycker om att skriva. Observationerna från ett TV-spel hjälpte mig att förstå mig själv bättre.

Mina olustkänslor och leda berodde på att jag vaknade varje morgon i flera år, öppnade datorn och glodde på samma text.

Det passar inte en person som är duktig på backhoppning i TV-spel. En sådan person är explosiv, som jag brukar kalla det för mig själv. Vad jag menar är att jag gillar korta, snabba prestationer där man inte hinner tröttna eller tänka för mycket.

Att skriva copy är emellertid den perfekta skrivformen för mig. Texterna är korta (och då räknar jag också att 10 sidor är kort), tiden man använder för ett projekt är kort (och då räknar jag flera veckor och t o m månader som kort). Jag får hela tiden sätta mig in i nya saker, slå upp nya ord, bekanta mig med nya branscher och sammanhang.

Jag hinner inte bli rastlös eftersom arbetet erbjuder tillräckligt med omväxling.

Jag skulle till och med kunna tänka mig att skriva en bok – men inte i 4-5 år. Huvudsaken att man kan sätta punkt inom en rimlig tidshorisont och gå vidare till andra utmaningar.

Är du explosiv eller en som harvar på? Om du inte har en aning, fundera på vilken friidrottsgren du tror du skulle passa för. Jag skulle aldrig ha tålamod att springa en maraton, eller ens 10 000. Skulle dö av leda. Medan 100 meter, anytime!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *