En kvinna och hennes hund

Var precis ute på promenad med min hund och noterade hur ovanligt sakta och försiktigt alla bilar körde. Jag vet varför.

Det var i fredags, nångång efter tre på eftermiddagen. Jag lade sista handen vid ett arbete som skulle in till en kund.

Plötsligt började det droppa in flera mejl från lokaltrafiken. Jag prenumererar på deras störningsinformation, men eftersom jag inte skulle iväg nånstans klickade jag bara lite irriterat bort dem. Stressad!

Någon timme senare fick jag höra att en kvinna och hennes hund blivit ihjälkörda, ungefär en kilometer fågelvägen från oss. Båda dog omedelbart. Chauffören flydde från platsen men greps senare.

Det var därför jag fick alla dessa mejl, för olyckan påverkade lokaltrafiken.

Den tragiska händelsen har berört hela vårt lilla samhälle. Bilisternas försiktighet varar väl inte så länge – snart fortsätter de köra obekymrat i 50, 60 på 30-vägen som går förbi vårt hus. Men just nu är händelsen färsk i deras minnen och vi är alla ödmjuka och fyllda av respekt inför livets oförutsägbarhet.

Jag tänker på hur lyckligt lottad jag är som får vara kvar i livet och arbeta i mitt lilla företag. Till och med stressen är jag tacksam för, den hör trots allt till livet. ”En kvinna och hennes hund” kunde ha varit jag och min hund.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *