Ta inte text på så stort allvar. Så blir du av med skrivkramp

Know your literary tradition, savor it, steal from it, but when you sit down to write, forget about worshiping greatness and fetishizing masterpiezes.

-Allegra Goodman

När jag i tiderna skulle skriva min C-uppsats, hade jag ingen aning om hur man kommer igång. Redan då hade jag skriverfarenhet, men jag hade inga idéer. Blev placerad i handledningsgruppen ”som behöver mer stöd”. Gissa om det fick mig att känna mig patetisk. När jag hade kniven mot strupen, dök plötsligt tanken upp att skriva ner vad som helst, precis vad som helst, som dyker upp först. Nu. Jag skrev det, och det var det som min uppsats kom att handla om i slutändan. Men det tog ännu många år innan lärdomen från C-uppsatsen sjönk in hos mig. Jag studerade till magister, och jobbade som forskningsassistent och doktorand, hela tiden med skrivkramp och en evig oförmåga att få ner saker.

Svårigheter att komma igång med skrivande beror ofta på att vi kräver att det ska vara perfekt från början. Det är när vi tar text på för stort allvar som vi drabbas av skrivkramp. Var denna absurda respekt för tecken på ett papper (eller skärm) kommer ifrån har jag inte kommit underfund med. Men en tanke jag får om min egen bakgrund är att ingen berättar för oss att det får vara dåligt i början. Allra minst inom akademin. Vi är livrädda för kritik, att folk ska tycka att vi är dåliga skribenter, och vi vågar inte ens vara dåliga inför oss själva, när vi sitter ensamma med texten.  Vi skriver hellre ingenting alls, än skriver nånting dåligt.

En fördel med att vara skribent eller bildkonstnär, jämfört med till exempel sångare eller dansare, är att vi aldrig behöver prestera live. Men det är också en nackdel, därför att vi aldrig måste kasta oss ut och prestera i stunden. Vi lär oss inte improvisera om det skulle behövas, och vi tvingas heller inte nöja oss med det som inte blev perfekt.

Men bara för att vi skribenter inte måste, betyder det inte att vi inte kan öva oss i att prestera live, eller så nära det går att komma live i sammanhanget. Ett sätt att komma åt orimlig, onödig och tidsslösande skrivkramp är att skriva och publicera. Skriv och publicera något varje dag. Förr hade det inte varit möjligt, men nuförtiden är det, och det finns ingen ursäkt att inte publicera det du skriver. Och gör du det varje dag så hinner du inte fundera så mycket om det blev bra eller inte.

Jobbar du på så här så kommer du inte bara över din skrivkramp. Gör man något upprepade gånger så blir man dessutom BRA på det. Det är oundvikligt.

Saknar du idéer? Tre tips för att komma igång:

  • Öppna närmaste bok eller tidning och skriv om det första du ser där.
  • Skriv om hur svårt det är att skriva. Vad beror din skrivkramp på?
  • Vad skriver andra om? Sno idéer (men kopiera aldrig någons text!) och skriv om dem från ditt eget perspektiv.

 

Relaterat:

Vill du vara skribent? Så skriv!

Om stora idéer och hur de föds

Hur lätt det är att släcka en låga

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *