Träning och allmänbildning ger självförtroende

Jag har nästan hela mitt förbaskade liv kämpat med ett uselt självförtroende. Skriver inte ”förbaskade” därför att jag tycker att mitt liv på något sätt är dåligt, utan mer av frustration över att så mycket tid gått åt till detta med självförtroende. Vid 25 tröttnade jag och kände att nu måste jag göra något åt saken. Jag blev konsument av allehanda självhjälpsböcker, livsfilosofiguider, you name it, det är ju en stor marknad det där. Vägen var lång, men någonstans vid 35 kände jag att jag började få näsan ovanför vattenytan. Poletten trillade inte ner vid ett enda högtidligt tillfälle, men den liksom letade sig ner.

Två andra saker som jag vet att hjälpt mig till bättre självförtroende är…

1) Träning av kroppen, och

2) Träning av knoppen.

Jag har tränat (kroppen) i princip regelbundet i över 15 år. De korta passiva perioder jag haft har dock visat exakt vad träning betyder för mig. När jag inte är i form fysiskt, är jag inte i form annars heller. För ett antal år sedan hade jag en svacka, och ”let myself go”. Jag gick upp i vikt och mådde skit över det. När det där hade pågått ett tag tog jag mig i kragen och for ut och sprang. Det räckte med en gång för att jag skulle trivas bättre i min kropp. Det var inte de extra kilona som gjorde att jag mådde skit, utan min passivitet!

I något skede bestämde jag mig också för att nu vill jag inte längre vara en ignorant idiot, utan nu ska jag bli allmänbildad. Ok, jag var väl inte direkt en ignorant idiot, men jag jobbade vid den tiden i universitetsvärlden, och kände mig patologiskt dum. Alla runtomkring VISSTE ju så mycket. Jag har alltid läst, men nu började jag läsa mycket mer än jag gjort tidigare. Det hade samma effekt som träningen. När jag började lära mig mer om saker, började jag trivas bättre med min hjärna. Inte i första hand för att jag skulle ha blivit intelligentare, utan för att jag aktiverade de små grå, fick dem att hoppa!

Jag är helt övertygad om att vi blir stärkta i vårt självförtroende av att använda våra kroppar, både fysiskt och mentalt. Det får livsenergin att flöda. Det gäller bara att ta sig över det motstånd man kan känna när man ska dra igång (även känt som lättja). Många, många gör inte det, och begår därmed en jättelik björntjänst mot sig själva. Det krävs att man får en aha-upplevelse, som till exempel kan vara som den jag fick då jag for ut och sprang när jag kände mig tjock. Jag märkte att det inte var mitt fysiska tillstånd i sig som var orsaken till att jag kände mig ledsen och nere. Det var för att jag inte gett kroppen den aktivering den behöver. Jag kände mig slankare direkt, även om jag inte kunde ha gått ner i vikt efter bara en runda. Den här insikten blev den starka motivator jag behöver för att i princip alltid ta mig förbi bekvämlighetsfällan.

Samma sak med huvudet. Jag började ju inte veta allt bara för att jag läste mer, men jag fick mer respekt för mig själv. Och jag tror inte att den respekten berodde på kunskapen så mycket, utan på att hjärnan fick något att sysselsätta sig med.

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *