IT-företag! Vad gör ni egentligen?

Företag som säljer IT-tjänster hör till Internets stora mysterier.

Som besökare utmanas du att försöka lista ut vad som skiljer det ena företagets service från det andras. Av texterna att döma erbjuder nämligen en stor del av dem precis samma tjänster.

Det är inte så att jag saknar förståelse för att det tar tid att skriva originell text, och att det säkert också upplevs som svårt.

Men mest av allt tror jag det beror på att det saknas medvetenhet om hur kraftfull bra text kan vara. När insikten om det sjunker in, är min förhoppning att det frigörs mer tid och engagemang även för den här delen av företagens bild utåt.

I det följande listar jag tre punkter som belyser problematiken:

1) Hemsidan ser ut som vore det VM i buzzwords

Scenario:

Back in the days, när IT-tjänster AB stod i beredskap att lansera sin hemsida, visste de inte riktigt vad de skulle skriva. Men så var det någon som fick en idé, och utropade: ”Jag vet! Vi kollar vad andra skriver!”. Och det gjorde de. Och skrev det andra skrev. Alla andra.

Det finns några sanningar om text – välbevarade hemligheter av allt att döma, eftersom de tillämpas så sällan – som jag tänker avslöja här och nu:

  • Texten på hemsidan spelar roll. Den är precis lika viktig som bilderna. Skulle du välja suddiga och oklara bilder för hemsidan? Eller samma bilder som du sett på flera andra sidor?
  • Text förmedlar saker. I era texter berättar ni om ert företag och era tjänster. Och då kan de inte se likadana ut som era konkurrenters, för ni säljer väl inte samma produkt, eller hur?
  •  Text är en enorm resurs – då den är bra! Ni anar inte hur mycket en bra och originell text kan lyfta er hemsida! Bland annat sökmotorer tar originalitet i beaktande numera, därför att de vill erbjuda relevanta sökresultat.

Så varför inte betrakta text som det effektiva säljverktyg det potentiellt är, istället för ett nödvändigt ont?

Det finns en utbredd uppfattning att vissa ord måste förekomma inom vissa branscher. Och det gör att ni kör med precis samma buzzwords som alla andra inom er industri. Men skiljer ni er från era konkurrenter? Inte alls.

Och vad händer när de presumtiva kunderna surfar runt och jämför tjänster? De väljer den som är annorlunda och personlig. Därför att den sticker ut.

Logiskt? Kanske inte. Men det är så mänsklig psykologi fungerar. Människans hjärna är avancerad och behöver stimulans. Och det får den inte när den tvingas läsa samma sak 74 gånger.

Vi människor blir lätt osäkra och rädda för att göra annorlunda val. Det gäller även företag. Men vi måste våga för att lyckas!

2) Hemsidan riktar sig till branschkollegor istället för målgruppen

Scenario:

IT-tjänster AB kör begrepp-dropping på hemsidan. De rapar upp varenda teknisk term de kan för att visa att de vet vad de håller på med. Man vill ju inte förlora ansiktet inför branschkollegorna!

Urk. Sådana sidor är INTE…KUL…ATT…LÄSA.

Hemsidans syfte är inte att demonstrera den tekniska beläsenheten i företaget (har ni grundat ett företag så är den en självklarhet). Det är inte konkurrenten ni ska imponera på, utan era nuvarande och blivande kunder.

Och dom kanske inte fattar ett jota av teknik.

Dagens IT-vokabulär innehåller ord som Big Data, SaaS, AI, AR och VR. Men det är inte alls säkert att kunderna förstår så mycket om vad SaaS egentligen innebär. Eller ens är särskilt intresserade!

Kundernas intresse bör i första hand betraktas som instrumentellt. De vill veta hur er produkt kan hjälpa dem att förbättra sin verksamhet och göra fler affärer.

Men i värsta fall kanske de inte ens vågar kontakta er, av rädsla för tekniskt säljpladder som bara gör dem osäkra.

Så lämna nörderierna därhän när det handlar om hemsidan. The devil is in the detail – men inte i de tekniska detaljerna! Var istället specifika kring sådant som kunden kan relatera till.

Men använd INTE melodramatiska uttryck som att ni ”brinner” för att hjälpa er målgrupp. Det är fluff och säger absolut ingenting om er.

Fokusera istället på att berätta hur ni agerar brandmän för era kunders brännande problem.

3) Hemsidan har inget godis på huvudkudden

Självklart är er produkt den bästa på marknaden. Men det räcker inte. Konkurrenterna säger ju detsamma om sina produkter.

(Den enda situation där ni faktiskt kan göra en grej av att vara den bästa är om ni har ett uppenbart bevis, som en Årets bästa-utmärkelse. Och det har de flesta inte.)

Så hur kan ni bjuda på det där lilla extra ”godiset på huvudkudden”, även känt som mervärde?

Om ni följer punkterna 1 och 2 är ni redan en bra bit på väg, kan jag säga. Då har ni gjort det som många, många andra inte gör:

Ni har producerat originellt material av hög kvalitet, genomgående på hela er hemsida. Bara det kommer att få era besökare att slå ihop sina händer i pur förtjusning.

Ytterligare en metod att förse människor med behållning är att underhålla. Det finns flera sätt att göra det på, men så här kan man komma igång:

Fundera på er målgrupp. Vad kan den tänkas uppskatta?

Vänd sedan blicken mot er själva. Hur är ni som jobbar i företaget som människor?

Är ni skojiga typer? Jag snubblade en gång över en redovisningsbyrå på nätet, som berättade anekdoter från den kulturellt särpräglade landsände de kom ifrån. Trots att jag inte hade behov av redovisning just då, hängde jag en bra stund på deras sida!

Eller går ni igång på information, fakta och forskning? Skapa ett nedladdningsbart white paper, där ni presenterar er lösning för kunderna! Folk älskar att informera sig – men texten måste vara upplagd på ett läsarvänligt sätt.

Slutligen…

Håll i minnet att teknik för många människor är ett stort och komplicerat område, som de i sin yrkesutövning måste tillämpa, men som de inte förstår särskilt mycket av.

Om ni gör ert bästa för att uttrycka er begripligt, och dessutom bemödar er om att bjuda på lite sympatiskt mervärde, är det som att ta kunderna vid handen och leda dem genom det stora okända.

Och DET får er att lysa som polstjärnan på en mörk natthimmel!

 

 

 

 

Varför är det så viktigt med bra text på hemsidan?

I marknadsföringssammanhang är få saker så frånstötande som dåligt språk. Det första du kanske tänker när jag säger ”dåligt språk” är grammatiska fel. Men det handlar om så mycket mer än det.

När vi vill nå ut med ett budskap gäller följande saker:

Språk är dåligt, när det signalerar likgiltighet.

Språk är dåligt, när det sitter illa i det sammanhang där det presenteras.

Språk är dåligt, när det inte är originellt.

Idag, när vi använder telefon och samtal allt mindre i våra kontakter och kundrelationer, och digitala medier alltmer, är den text vi skriver online i en avgörande ställning. Hemsidan är ofta den första presentationen en potentiell kund ser av ditt företag. Så låt det inte falla på språket!

3 fel vi gör med text på hemsidan…

Jag har tillbringat mycket tid online i mitt liv. Här är tre exempel på problem med texter jag mött på nätet:

  • Texter som signalerar oengagemang. Det är mycket synd, för personen bakom hemsidan kan mycket väl vara en arbetsam och duglig person. Men det är viktigt att det även syns i texten på hemsidan!
  • Texter som är uppenbart översatta. De för närmast tankarna till spam. Och även om de skulle vara grammatiskt korrekta, känns meningsuppbyggnaden ofta osmidig, och vissa ordval onaturliga. Det skvallrar om ett översättningsarbete, där man inte bemödat sig om att anpassa texten till kulturen där den ska presenteras. I värsta fall upplever läsaren att ditt företag inte är seriöst!
  • Texter som vi läst 100 gånger tidigare. Jag syftar här på uppradande av adjektiv och verb, det ena svulstigare än det andra, om hur passionerad du är och hur mycket du brinner för det du gör. Gäsp. Det är tråkig läsning.

…och hur vi rättar till dem!

Texter som signalerar oengagemang

Blotta insikten om texters betydelse tar dig en bra bit på vägen. Många lägger upp hemsidor därför att de hört att det ska vara en sådan nuförtiden. Men de har inte hört om vilken makt text har!

Hur ska du då gå till väga?

En text blir kraftfull genom att den a) görs personlig (mer om detta längre ner), och b) att det finns text överhuvudtaget! Det betyder inte sida upp och sida ner, vilket är ett felgrepp på nätet, men det räcker inte heller att till exempel bara ha kontaktuppgifter på Om-sidan, eller nöja sig med att berätta vilken service eller tjänst man erbjuder. Det behövs beskrivningar av hur din service skiljer sig från andras, kanske en berättelse om hur du kommit dit du är nu, eller liknande innehåll som får besökaren att känna sig välkommen.

Texter som är uppenbart översatta

När det gäller översättningar är det svårt att komma undan helt gratis. Har du inte ett visst språk som modersmål, så har du inte det. Även om du är duktig på ditt andra språk, blir en text i de flesta fall bättre när den skrivs av en person med språket som sitt modersmål.

Mitt råd, om och när du anlitar en översättare, är att försöka hitta någon som talar språket som modersmål, och har samhällelig och kulturell inblick i det land där språket talas. En sådan person kan översätta din text så att den känns flytande, innehåller begrepp som målgruppen själva använder, och tar i beaktande kulturella skillnader.

Jag är en citatnörd, så pass mycket att jag måste hålla tillbaka min lust att citera i precis vartenda sammanhang. Men det här citatet bara måste ut, när jag talar om översättningar:

It’s not about language, it’s about culture.

Len Smith

Texter som vi läst 100 gånger tidigare

”Brinner för”, ”är passionerad” och ”ända sedan barnsben” är uttryck som folk gärna använder. Personligen får jag utslag av uttrycket ”med glimten i ögat”, som folk använder för att berätta att de är seriösa men inte humorlösa.

Uttryck av det här slaget fyller inte någon vettig funktion. De berättar inget intressant om dig, inte på riktigt. Vad de däremot berättar är att du inte bemödat dig att skriva bra text för dina besökare.

Det låter kanske riktigt svårt att åstadkomma originell text. Men det handlar inte om att vara en mästarförfattare, utan om att göra texten personlig. Anta att du precis skrivit att du brinner för det du gör. Ta nu som uppgift att skriva en till tre meningar om samma sak, MEN du får inte  använda ordet ”brinner” eller någon annan klyschig motsvarighet! Ta fram scenarion för dig själv där du upplever känslorna av ”brand”. Beskriv dem istället! Syftet med övningen är att du tvingas utveckla och konkretisera.

Tro mig när jag säger att…

…dåligt språk och dåliga texter kan vara det som får kunderna att välja bort dig i en konkurrenssituation. Om du inte brytt dig om hur ditt företag framstår inför dem, varför skulle du då ge dem bra service? Även om de inte tänker på det sättet medvetet, så påverkas de omedvetet av en hemsida som signalerar att du inte bryr dig.

Här kan du läsa mer om hur du skriver en Om-sida!

5 skäl för ditt företag att ha ett white paper

Syftet med ett white paper är att informera, inte sälja. Det kan vara mer eller mindre formellt beroende på bransch och målgrupp, men tonen i ett white paper är per definition saklig och förklarande. Ett white paper lutar sig mot fakta, analys och välgrundade argument.

White papers används i första hand i B2B-marknadsföring. Se där, nu sa jag ändå ”marknadsföring” fast jag hävdade ovan att syftet med ett white paper inte är att sälja. Men det ÄR ju det, egentligen. Det får bara inte märkas i språket, som bör vara objektivt i sig. Den övergripande målsättningen med ett white paper är att undervisa och instruera om ett fenomen, problem, en trend eller utmaning som rör den tänkta mottagaren av dokumentet. Att erbjuda en möjlighet att informera sig. I slutändan påverkas förhoppningsvis läsaren i en riktning, där hen fattar beslut som gynnar företaget bakom texten.

Ett exempel:

Ett mjukvaruföretag utvecklar ett managementsystem, som hjälper användaren att hålla ordning på och följa upp kundkontakter. Mjukvaruföretaget låter skriva ett white paper, där de lägger fram aktuell kunskap och fakta om fördelarna med kundvård, olika hinder och dilemman företag kan stöta på i sin kundhantering, samt vägar ut ur problemen. Företaget säljer alltså inte in sin egen produkt i texten, men presenterar lösningar som företaget kan erbjuda. Genom att skriva ett white paper marknadsför de med andra ord indirekt sin produkt.

White papers kan vara mycket kraftfulla verktyg i marknadsföringen av ditt företag. De tillför läsaren värde i form av insikter och bildning. Jag har här listat fem punkter för att demonstrera hur white papers kan gynna din verksamhet:

Det klassiska vara på-säljandet fungerar inte längre som förr

Konsumenter och andra brukare har blivit mer källkritiska, och fattar i högre utsträckning köpbeslut baserade på fakta, information och jämförelser, inte som en följd av övertalning. Därför behövs det alternativ till den traditionella ”försäljarstilen”. White papers fungerar så, att de ska förse den intresserade med information som väcker nyfikenhet eller underlättar ett köpbeslut, men inte uttalat säljer något.

Journalister använder sig gärna av white papers

Ett white paper är ett resultat av research, kostnadsfritt och klart att användas. Att göra research tar tid, och tidspressade journalister använder gärna färdigsamlad fakta från en pålitlig källa. Eftersom yrkesetiken stipulerar att källan måste anges (gäller inte bara för journalister), så betyder det att ditt företag får synlighet i media! Det är utmärkt PR!

Ditt företag etablerar ett rykte som expert

Ett white paper tar upp något aktuellt ämne som rör den businessomgivning där ditt företag befinner sig. Det är inte bara information, utan också trend- och samtidsanalys. Vad det än handlar om, så visar det att ni hänger med i tiden och verkligen förstår de frågor och utmaningar som er bransch möter. Företagets trovärdighet ökar, och ni sticker ut som en auktoritet inom er affärsgren.

White papers är förmånliga

De kräver ingen vidlyftig layout, och kan distribueras till i princip ingen kostnad. Ett omsorgsfullt skrivet white paper kan bli långvarig PR för ditt företag, utan att ni behöver anstränga er särskilt mycket. Och även om ni bestämmer er för att anlita någon som skriver det åt er (vilket kan vara en god idé om ni inte har folk i huset som har mycket tid att lägga på research, skrivarbete och bearbetning), så handlar det om en engångsavgift som betalar sig tillbaka flerfalt.

”Det är klart man hänger med…”

De flesta vill känna sig bildade och upplysta. Ingen vill vara den som släpar efter. Och här får de information, klappad och klar, och behöver inte leta reda på den själv! Vare sig det handlar om att vilja hänga med i sin bransch, informera sig eller briljera med sina nyvunna kunskaper inför kollegorna, så är ett white paper ett utmärkt sätt att tillfredsställa emotionella och rationella behov av att vara påläst och uppdaterad.

I en tillvaro av skrikiga och påträngande reklambudskap som vi bara klickar i papperskorgen, fungerar white papers som ett resonabelt alternativ, som har mycket bättre förutsättningar att överleva och verkligen bli lästa.

Vad måste en copywriter vara duktig på?

En copywriters uppgift är att skriva, vilket väl inte borde komma som någon chock med tanke på att halva begreppet består av ordet writer. När det gäller copy, uppstår ofta frågor. Copy syftar i det här sammanhanget på text som på sätt eller annat används i marknadsföringssyfte.

Men vad är det egentligen en copywriter bör kunna? Jag utgår här från ett frilansperspektiv, eftersom in-house copywriters har en delvis annorlunda arbetsbild.

Text är inte bara text

Alla kan skriva något, men en copywriter har stor kunskap om hur en text ska byggas upp på ett fängslande sätt. En skicklig copywriter skickar ut läsaren på en slippery slope, ett begrepp myntat av den amerikanska copywritern Joseph Sugarman. Slippery slope innebär att första meningen får dig att läsa andra meningen. Som i sin tur får dig att läsa tredje meningen… Och så fortsätter det så ända till slutet.

För att en text ska fungera på det här snärjande sättet krävs eftertanke, planering och inte minst olika knep, som copywritern har koll på. En copywriter håller sig uppdaterad på trender och tidsanda, men är också väl förtrogen med eviga sanningar om marknadsföring. Ett exempel på en sådan sanning är att det lönar sig att anspela på den känslomässiga sidan hos människor. Hur och när, det vet copywritern!

Uppdragsgivarens perspektiv

En copywriter skriver inte hej och hå efter eget huvud. Copywritern blir anlitad, oftast av ett företag eller en organisation, som är i behov av marknadsföringsmaterial i form av text. Tanken är att texterna ska vara som skrivna av uppdragsgivaren själv. Det innebär att en copywriter måste vara en mycket god lyssnare. Copywritern bör ställa noggranna frågor kring vilka kundens mål med texten är, och agera efter de målen. Om företaget tillämpar någon kommunikationsstrategi, bör copywritern ta del av den, så att slutresultatet blir i linje med företagets övriga kommunikation.

Uppdragsgivaren har dock inte alltid en färdig plan. Som copywriter kan det hända att du förväntas komma med egna idéer åt företaget som anlitat dig. Vad är väl roligare än en sådan chans? Det är därför…

En copywriter är en beläst och kunskapshungrig person

Som copywriter måste du ständigt sätta dig in i nya kunskapsområden. Det kräver att du av naturen är nyfiken, och även beter dig nyfiket, det vill säga läser, går kurser och förkovrar dig. Det spelar inte så stor roll vad du hittar på – en bred allmänbildning kan inhämtas på flera sätt. Ju mer ”lärd” du är, desto lättare får du uppslag och idéer. Tröskeln blir också lägre att ta in nya områden, eftersom så många saker hänger ihop på olika, kluriga sätt.

Även om skrivandet är copywriterns huvuduppgift, är det till hjälp i yrket att utveckla sina färdigheter även på vissa andra områden. Ett marknadsföringsbudskap online vinner på en genomtänkt inramning, så om inte för annat så kan det vara bra med tanke på marknadsföringen av dina egna tjänster att behärska något som hjälper till med detta. Det kan handla om sökmotoroptimering, grafiska kunskaper, fotografering och bildbearbetning, digitalt tecknande eller programmering. Min erfarenhet är att visualitet är mycket viktigt för att nå fram med din egen marknadsföring, även om det inte direkt har med dina färdigheter som copywriter att göra!

Dessa tre punkter måste en copywriter absolut vara duktig på!

Spelar text någon roll?

Ibland undrar jag om det egentligen spelar så stor roll hur man skriver. Så länge det är läsbart. Jag märker på mig själv att om ämnet av en eller annan anledning intresserar, så läser jag, även om texten inte är språkligt fulländad och elegant strukturerad.

Då jag till exempel surfar efter en produkt som jag vill köpa, så tänker jag inte ens på hur säljtexterna är skrivna, så länge jag får den information jag behöver. Det händer att jag retar upp mig på särskrivningar, dåliga översättningar och grammatiska fel. Men det är inget som hindrar mig från att köpa produkten, om jag i övrigt finner att den håller måttet. När jag går på Prisma så köper jag syltmunkar om jag vill ha dem, även om det står SYLT MUNK.

Det är i sammanhang när vi behöver övertyga, få uppmärksamhet för en sak eller introducera något helt nytt, som det blir viktigare med språket. (Missförstå mig inte, JAG tycker att språket alltid är viktigt. Men när jag studerar mitt eget beteende så är det inte alltid avgörande). En text som ska väcka nyfikenhet på något som man inte visste att fanns eller som man inte kan så mycket om tjänar på att vara genomtänkt och välskriven. Allt beroende på sammanhang förstås. Det är inte alltid som rättstavning och grammatik måste vara helt perfekta för att en text ändå ska få genomslag. Vad som egentligen gör en text till texternas text är ganska obegripligt egentligen. När vi blir påverkade av något vi läser kan det bero på en bra struktur och skicklig språkhantering av en duktig skribent. Men det kan också vimla av språkfel och andra bristfälligheter, och likväl blir vi berörda. Ämnet spelar roll givetvis. Om någon skriver ett hjärtskärande inlägg om övergivna katter, så ligger det nära till hands att man öppnar sin plånbok ändå, även om texten var undermålig men berättelsen gripande.

Sanningen är att vi aldrig slutgiltigt kommer att kunna fastställa vad som fungerar eller inte. Erfarenhet ger tyst kunskap som kanske hjälper en att skriva övertygande, men det är ingen garanti mot att man inte plötsligt ser sig totalt överkörd av en amatör som skriver för första gången.

 

Vi tror vi vet vad internettroll är, men det gör vi inte alls det!

I det här inlägget:

-Riskerna med att konsultera på diskussionsforum

-Trollen vinner varje dag för att vi ännu år 2018 tror på allt vi läser

Många lever i tron att trollinlägg är illa skrivna, google translejtade och lätt igenkännbara. Men det är ett stort missförstånd. Det var när jag läste boken Det mörka nätet – Nedslag i den digitala underjorden av Jamie Bartlett (2014) som jag insåg att trollandet är mycket mer mångfacetterat och sofistikerat än de flesta av oss inser. Vi känner till fenomenet, men blir förmodligen trollade hela tiden ändå. Och det kan drabba oss på smärtsamma sätt, utan att vi aldrig får veta att vi bara råkade falla offer för någons illvillighet.

I reportage och nyhetsinslag om trollande får ”ryska troll” mycket plats. De ryska trollen har blivit ett begrepp. Överhuvudtaget figurerar Ryssland ofta i dessa sammanhang, med sina misstänkta försök att påverka val med mera.

Men troll är inte alltid ryska. Dom kan vara precis vem som helst, och dom kan dyka upp precis var som helst:

På nästan alla platser på nätet förekommer någon form av trollbeteende. Youtube, Facebook och Twitter har alla sina egna trollarter, som…var och en har utvecklats för att passa in i sin miljö. (DMN)

Trollen lever följaktligen med i forumens ekosystem och framstår som alla andra som vistas där. Det betyder att det inte alls är så enkelt att känna igen trollen. En trovärdig vänlista är inget bevis på att en person finns, för det går att köpa vänlistor nuförtiden.

Bartlett har intervjuat personer som roar sig med att trolla. En av hans intervjupersoner beskriver sitt trollande som en handling som går ut på att ”räkna ut det bästa sättet att provocera fram en reaktion”. Många troll är uttråkade personer som vill roa sig, men det finns också dom med mer uttänkta agendor bakom trollandet. De berättar till exempel om ett behov av att avslöja mänskliga svagheter, såsom skenhelighet och självförhärligande. Det är bland annat argumentet för så kallade RIP-troll, som trollar vad de kallar för ”sorgeturister”, dvs. personer som skriver på nyligen avlidnas sidor. Eftersom dessa inte känner offret och därmed inte kan känna någon genuin sorg, är deras beteende hyckleri och ett uttryck för självgodhet, menar RIP-trollen.

Gemensamt för allt slags trollande är dock att göra människor upprörda, och att skapa kontroverser och gräl.

Det moderna trollet föddes då internetanvändandet växte i början 1990-talet. De tidigare användarna, en mycket nischad grupp som ägnat sig åt ett slags ”införstått” trollande”, överrumplades av den plötsliga masstillströmningen, och började skrämma iväg nykomlingar med metoder som gick ut på att häckla och håna. Metoden kallades trolling och handlar inte om några lurviga väsen man hittar i skogen, utan om en fiskemetod där man fäster ett drag efter båten (alla citat från DMN):

Idén var att ”fiska efter nybörjare”; en erfaren användare postade en modern vandringssägen eller myt om Usenet* i avsikt att väcka en förvånad reaktion från någon ny, som på så vis skulle röja sin status. Avslöjad! Den som svarat blev i fortsättningen skoningslöst hånad.

I denna nya typ av trollande gällde det att framskrida lugnt, sansat och trovärdigt, för att inte väcka misstanke:

Ett troll [var] noggrant, subtilt och fantasifullt: ”Ett troll kan hålla igen, medveten om värdet av en större smäll”…

Troll ansträngde sig med andra ord att verka normala, schyssta och ärliga. Det är detta beteende som ligger som grund för mycket av det trollande vi ser idag, och är en anledning till varför vi långt ifrån alltid upptäcker att vi blir trollade.

Det viktigaste av allt var att:

…använda hjärnan för att vålla kaos.

Kontentan av detta är att troll ofta är kreativa, duktiga på att skriva, och i kombination med detta har de en förmåga att manipulera och leda människor dit de vill. De är inte bara massproducerande enheter i en trollfabrik, utan framskrider metodiskt enligt en genomtänkt plan.

Riskerna med att konsultera på diskussionsforum

För ett par år sedan fick jag lite skumma hälsoproblem. Undersökningen involverade bland annat mammografi, där jag fick veta att jag har kalkbildningar i brösten. Återbesök om ett år. Eftersom jag inte fick så mycket förklaringar på vad kalkbildningar innebär, och jag hör till dom som kommer på allt jag skulle ha frågat först i efterhand, så googlade jag. Ganska snart blev jag lite lugnare, för jag läste att kalkbildningar är normalt då man blir äldre, och anledningen till att de kan vara bra att följa upp är att de IBLAND kan hysa cancerceller. Ibland, men oftast inte.

Men så gjorde jag det stora misstaget att surfa in på ett diskussionsforum, alltså en plats där vanligt folk sitter och delar erfarenheter. Och jag ser detta: ”Åt mig sa dom att 40 procent av kalkbildningar är cancer. /Pirkko”.

Det gick emot allt jag läst tidigare, men naturligtvis kände jag ett hugg i magen. Eftersom jag lyckligtvis är utrustad med förmågan att förhålla mig kritiskt till det jag läser, så lyckades jag så småningom resonera med mig själv att alla trovärdiga källor hävdade något annat, att denna person troligen missförstått någonting, eller att det fanns detaljer som inte framgick.

Nu i efterhand, när jag läst på om internettroll, så har tankarna gått tillbaka till den här episoden. Det har slagit mig att ”Pirkko” kanske var ett troll. Det finns faktiskt personer som tycker att det är kul att skrämma upp och göra människor ledsna. Kontentan av den här erfarenheten är att troll inte alltid beter sig som man kanske förväntar sig, dvs. elakt, provokativt och utmanande. De kan också framstå som snälla och välmenande. Allt för att nästla in dig i sin uttänkta intrig.

Om sådana sadistiska böjelser låter absurda, så kan jag tala om att detta bara är småpotatis. Bartlett har talat med personer som trakasserat både anhöriga till katastrofoffer och föräldrar till barn som begått självmord. Varför? Enligt den intervjuade handlar det om ett behov av att påvisa att dessa personer i själva verket ”älskade att känna sig som offer”, och mer allmänt människors törstande efter uppmärksamhet och hycklarbeteenden.

Bartlett skriver att trollen ibland ”lyckas…sätta satiriskt ljus på samhällets självgodhet, avslöja det moderna livets absurditet, moralpanik eller vår uppmärksamhetstörstande dygnet-runt-aktiva nyhetskultur”. Det kan jag hålla med om. Men jag skulle ändå starkt råda alla som letar efter information på nätet om krämpor och sjukdomar att hålla sig till officiella källor. För vår egen skull. På diskussionsforumen kan nämligen vem som helst säga vad som helst, oberoende om deras motiv är hederliga eller inte.

Trollen vinner varje dag för att vi ännu år 2018 tror på allt vi läser

Gay Niggers Association of America** postar ofta vansinniga nyhetsmeddelanden i förhoppningen att lata journalister ska snappa upp dem. Det gör de ofta: en GNAA-notis om att afroamerikaner bröt sig in i människors hem under orkanen Sandy för att stjäla husdjur fick stor spridning i mainstreammedia. (DMN)

Jag bevittnar alltför ofta på Facebook upprörda delningar av bisarra uttalanden, nyheter och inlägg. Med vilda diskussioner som följd, kring dessa bisarra uttalanden, nyheter och inlägg, som i själva verket kanske var trollgenererade från första början. Ibland säger folk upp kontakten i samband med sådana här dispyter. När det händer är det en stor seger för trollen.

I Det mörka nätet läser jag att det finns något som kallas för Godwins lag, och den lyder så här: ”I takt med att en nätdiskussion växer sig längre, kommer sannolikheten för en liknelse med nazismen eller Hitler att närma sig 100 procent.” Författaren tillägger: ”Enkelt uttryckt, ju mer  du pratar på nätet, desto större chans att du säger något elakt; prata tillräckligt länge och det blir ofrånkomligt.”

Trollen får oss med andra ord att råka i luven på varandra, agera i affekt och göra extrema saker:

En tilltagande längtan efter digital bekräftelse får ständigt fler av oss att dela våra mest intima och personliga känslor på nätet, ofta med fullständiga främlingar…Ju mer vi investerar av oss själva på nätet, och ju mer känsliga vi blir för kränkningar, desto mer finns det för trollen att livnära sig av. (DMN)

Jag önskar så att jag kunde tänka att mänskligheten inte mer tror att det som står tryckt i text är lika med sanningen. Men tyvärr läser folk fortfarande tidningen ”som Bibeln”. Står det i tidningen så är det sant. Och då inkluderar jag också annan media, som some.

Jag vill inte framstå som trollsäker på något sätt, men jag håller mig undan allt som det minsta lilla luktar troll. Låter det för bisarrt för att vara sant, så är det förmodligen inte sant. Att läsa på om trollverksamhet hjälper också att gardera sig. Jag rekommenderar givetvis varmt den bok jag refererat till genomgående i inlägget.

Ha följande i åtanke då du hänger på nätet:

När du tar bort din vän på Facebook efter ett gräl, är det kanske ett troll som har vunnit.

När du blir ledsen och orolig av något du läst på nätet, är det kanske ett troll som har vunnit.

När du blir arg och agerar i affekt på nätet, är det kanske ett troll som har vunnit.

*En föregångare till Internet.

**GNAA är en grupp ”ytterst skickliga programmerare, som ägnade enormt mycket tid åt att skapa och sprida extremt stötande material, i syfte att uppröra bloggare, kändisar, populära sajter och alla andra som gruppen ogillade.” Deras målsättning är att ”så split på internet.” (DMN)

 

 

Därför bör vi måla på rivningshus

Tänkte ännu tjata om detta med vikten av att skriva regelbundet, utan ambitionskrav, som jag skrivit om till exempel här och här.

Såg ett inslag på TV om hur konstnärer i någon stad i Finland, minns inte vilken, målade på hus som skulle rivas. Reportern frågade en av konstnärerna om det inte kändes tråkigt att hens konstverk snart försvinner i samband med att huset rivs. Svaret löd att skapandet skedde mer för skapandets skull, inte för det färdiga konstverket.

Kan budskapet bli tydligare? Här var det inte alls viktigt att nå ett mål, utan bara känna glädje i att göra. Och kanske sprida lite glädje också, om så bara för en begränsad tid.

En person jag betraktar som min mentor sa en gång att den, som redan skriver för nöjes skull, har de bästa förutsättningarna att bli framgångsrik som yrkesskribent. Det krävs nämligen oerhört mycket skriven text för att slå sig fram som skribent, så mycket att man måste tycka att det är roligt också att skriva, även om det ibland är arbetssamt.

Ofta skjuter vi på skrivandet för att det, samtidigt som det är något man vill göra, kan vara ganska jobbigt också. Själv hyser jag lite av en hatkärlek till skrivandet. Det är någotslags drivkraft hos mig att uttrycka mig i skrift (och det är så jag uttrycket mig bäst enligt min egen uppfattning), men det är också svårt och tungt att få till det när det måste bli bra, som när det gäller ett uppdrag. Men just därför är det viktigt att också skapa tillfällen för sig själv där man bara kan njuta av att skriva, utan att se en fulländad produkt framför sig.  Precis som konstnärerna med rivningshusen. Det som annars är förbjudet (att måla på hus) var nu fritt fram. Det var tillåtet att ta ut svängarna och göra precis vad man ville.

När du skriver utan krav bondar du med de lättsamma, kravlösa och improviserande sidorna av skapandet, som ofta blir bortglömda för att vi är så inriktade på att det ska vara någon ”nytta” med allt vi gör. Men hur ska vi ens få en chans att utveckla oss som skribenter om vi aldrig tillåter oss att testa, experimentera, göra sådant som annars inte är tillåtet? Skrivkramp uppstår när ”man inte vet hur man ska börja”, ”när man inte är nöjd med det man skrivit”, osv. Mina råd:

  • Öva dig i att börja, dvs. skriv fast strunt.
  • Öva dig i att låta det du inte är nöjd med, det du skrivit snabbt eller inte hunnit fundera så mycket på, stå kvar.

Läs mer:

Ta inte text på så stort allvar. Så blir du av med skrivkramp

Tidsbrist kombinerad med lite piska är kanon för kreativiteten

 

 

Tidsbrist kombinerad med lite piska är kanon för kreativiteten

Jag har vid upprepade tillfällen bloggat om hur viktigt det är att skriva, om du vill vara skribent (till exempel här). Inte drömma om att skriva, utan vara aktiv i ditt skrivande. Det har handlat om att komma över skrivkramp, om vikten av att skriva varje dag och att inte ta text på för stort allvar.

Det sista är speciellt betydelsefullt. Vi har av någon anledning stor respekt för det skrivna ordet, och jag förstår inte riktigt var det kommer ifrån. Så fort vi skriver ner något, åker vår stenhårda, obarmhärtiga, kompromisslösa inre kritiker fram. Det är inte tillräckligt bra, det är dåligt, och så tappar vi lusten och ger upp i värsta fall.

Men du måste våga skriva dåligt för att kunna skriva bra.

Jag skrev i ett inlägg att en anledning till att vi får skrivkramp är att vi tar text på för stort allvar. Men slutar du med det, och börjar producera text utan ambitionen att det måste vara perfekt, så kan du komma över skrivkrampen.

Anledningen till att jag återkommer till detta är att jag misstänker att det kanske kan missförstås. Att det är ok att skriva strunt, principiellt sett. Att vi inte behöver bry oss om att det ska bli bra. Och delvis är det precis det jag menar. Men det handlar om processen och vad ambitionsnivån ska vara i olika skeden av den. Ska du till exempel skriva en roman så kan det givetvis inte vara strunt. En roman föranleder massor av arbete. Massor. Men det måste få vara struntdåligt i början. För om du inte tillåter dig det, så är risken stor att du blir hämmad och aldrig kommer igång.

Jag har Kungsvägen för att hålla mitt skrivande aktivt. Jag delar och distribuerar den också i olika kanaler, så att så många som möjligt läser det jag skriver. Jag har som mål att skriva ungefär tre inlägg i veckan. Då är det tillräckligt ofta för att jag inte ska ha tid att lägga ner särskilt mycket tid på ett inlägg. Det är alltså avsiktligt. Jag ser till att inte ha så mycket tid, just därför att jag ska öva mig i att skriva snabbt, inte tänka för mycket men ändå, genom att publicera och dela, tvingas anstränga mig så pass mycket att jag inte heller kan fuska och skriva ner endast ett tankeflöde utan sammanhang för andra människor.

Målet är att lära sig släppa saker ifrån sig då de är tillräckligt bra, inte perfekta. Men med den här strategin riskerar jag också publicera strunt, för jag är ju inte alltid motiverad, pigg och full av idéer då jag ska skriva. På en kort stund hinner jag inte heller få distans till texten, den distans som annars är så viktig för att se konstigheter och brister. Men jag skriver iallafall, trycker på publicera och dela – och går vidare.

Övandet har gjort att text har blivit bra mycket mindre dramatiskt, och tröskeln för att producera den bra mycket lägre, för mig.

Läs mer:

Ta inte text på så stort allvar. Så blir du av med skrivkramp

Vill du vara skribent? Så skriv!